The end of the world? Not so much.

Jag känner mig ganska lugn nu. Det är faktiskt inte undergången av världen om det inte blir som jag vill. Kan ni gissa varför? Jo, för att jag helt enkelt tänker testa igen! Och det finns faktiskt en hel mängder med positiva saker som jag helt glömmer bort. T.ex. om jag får stanna en bit in i sommaren så finns det fortfarande en chans och en poäng med att vinna min biljett till Roskildefestivalen ;) Jag skrev en dikt. De kan omöjligt säga nej till mig.

Ge mig pannkakor! Och ett telefonsamtal. Mitt illamående börjar sakta gå över och jag vill bara att tiden ska gå så att jag får åka härifrån och glömma allt annat. Det vore fint. För övrigt har mina blogginlägg blivit märkligt korta. Så lite skriver jag aldrig annars? Det är nog för att jag är så disträ och tankspridd att jag inte orkar fokusera länge nog för att komma in på ett ordentligt ämne. Borde kläcka ur mig lite poesi när jag ändå passar på att vara bitter.

~